Fick mensen igår. Ringde kliniken och fick besked på att jag ska börja med injektioner (Puregon) den 11/11, alltså nästa onsdag. Trodde jag skulle börja i slutet av denna veckan, så jag blev faktiskt lite besviken. Vill ju komma igång så fort som möjligt. Sen fick jag också besked på att jag ska dit och göra ultraljud 19/11. Så det verkar ju som det blir äggplock v 48, som läkaren sa på förra besöket. Bara tre veckor dit!  Whiiiiii!!!

Har förresten börjat fundera på om min nästäppa på något sätt påverkar effekten av nässprayen (Suprecur). Hoppas verkligen inte det. Kan man ta Nezeril innan, tro?

Vi berättade för svägerskan och hennes sambo i fredags. Det gick bra. Givetvis har de undrat och funderat när och om vi ska ha barn. Men inte velat fråga. Vilket jag är väldigt tacksam för. Finns inga dummare frågor, enligt mig. De har också trott att jag varit gravid ett antal tillfällen, och jag är inte förvånad. Jag har sett deras blickar på min mage oräkneliga gånger. Tröttsamt faktiskt. Men förståeligt. De har själv en liten underbar dotter på snart 2 år, och både jag och R avgudar henne. Så svägerskan är ju i mamma-svängarna och stoltserade med sin egna kunskaper inom ivf-området. Flera hon känner har gjort ivf och lyckats, så hon visste precis vad det handlade om. Hmpf.... De avslöjade också att de själv är inne i syskonverkstan. De har försökt i fem månader och tyckte det började kännas jobbigt. "Vi har ju försökt såååå länge nu... Nästan så man börjar undra ju..." Eller hur?!  Kom igen om 1½ år... Komiskt. Minns också att de tidigare sagt att de försökte 8 månader förra gången, innan det tog sig, och tyckte det var jobbigt. Visst, allt är ju relativt. Har  man inte varit med om nåt annat, så har man ju bara sig själv att referera till och då är 8 eller 5 månader lång tid. Men de får inget medlidande från mig. Hoppas inte de förväntar sig det heller. Jaja, nu är det sagt, och det är skönt. Nu behöver vi inte låtsas längre.

Nu vet alla vilken tidslinje vi har att jobba efter. Har diskuterat det lite hemma, och kommit fram till att (om vi inte lyckad på första försöket), nästa gång säger vi inte tider. Utan det håller vi för oss själva. Så känns det just nu iaf. Får väl se när (/om) vi är där. 

 

Helly

3 november 2009 09:55

Hej! Vad kul att ni nu fått datum (men trist så klart att mensen kom...).
Angående det där med hur länge det dröjer innan man blir gravid - jag tror att alla som fått vänta lite upplever det som jobbigt och måste få tycka så. Allt är ju så individuellt, men så klart om man jämför 8 mån och 1½ år så har ni det ju värre, helt klart! Men det "hindrar" ju inte att andra upplever 8 mån som länge... Som sagt jag förstår dig helt och fullt. Vi fick ju vänta 7 mån på Olivers plus när kompisar runtikring lyckades på första försöket, då var 7 mån en lång tid. Nu efter 6 mån och ett missfall så känns det också som en lång tid, helt klart. Men allt är relativt, såg i en föräldratidning om ett par som kämpade i 12 år (!!!!) innan de fick ett syskon till sitt första barn.
Jag vet inte riktigt vad jag vile säga med denna kommentar egentligen :-) mer än att jag hejjar på er och håller tummarna stenhårt för att ni lyckas på första ivf!!! *kram*

 

När 2 vill bli 3

3 november 2009 11:17

Hej! Tack för din kommentar i min blogg. Ja, det är verkligen skönt att sprayningen inte gett så mkt biverkningar. Jag läste ockås bipacksedeln med fasa... :D Jag ska börja med sprutorna imorgon - iiikkk!!! Men det kommer att gå bra, trots att jag är lite nervös. Så vi ligger rätt bra i fas. Jag ska lägga in din blogg i mina favoriter så kan vi följas åt lite.
/Erika

http://2villbli3.wordpress.com

 

Miss S

3 november 2009 21:51

Helly; jag förstår självklart att man tycker det är jobbigt, oavsett hur länge man får vänta. Man kan ju bara referera tills sig själv och jämför ju alltid med de som lyckas direkt. Jag tyckte ju också det var jobbigt och kämpigt efter 5, 6, 7, 8 månader etc. Jag vet också par som försökt i över 10 år, och då är ju 2 år en piss i Mississippi! :-) Jag tyckte dock att det var en opassande kommentar när vi berättade hur länge vi försökt och ska göra ivf. Det var mest det som var poängen med mitt inlägg. Tack för dina tummar! :-) Hoppas ni också lyckas snart! Kram

 

jessica

4 november 2009 13:25

lycka till

http://metrobloggen.se/fitmom

 

Sara

4 november 2009 19:50

Angående nästäppan, jag upplevde också den nästan konstant. Det går bra att ta vanlig nässpray, tror jag iaf. Jag använde dock inte suprecuren, utan den andra som jag tappat namnet på, och då kunde man ta den, bara man väntade 1 1/2 timme eller någonting sånt. Läs på bipackssedeln så står det nog där..

Kram

http://langtaneftertresamhet.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På fredag blir vår Elias tolv veckor och tiden har gått sjukt fort!! Han är en väldigt snäll liten kille och mycket enklare än Alice var. Han har dock också problem med magen precis som Alice hade, men han verkar tåligare eller har lättare att komma ...

Är född... Igår morse kl 9 kom vår lille kille till världen, 50 cm och 3505 g, 17 dgr tidigare än beräknat. Han ville inte riktigt komma ner och jag hade krystvärkar i 4 timmar och var verkligen helt slut. Men så kom han till slut med hjälp av s...

Nu har de svullna benen och fötternas tid kommit. Förra veckan var det en del bilåkande och då blir det värre. Nu har jag fått acceptera faktum och måste använda stödstrumpor trots värmen. Snyggt värre till kjol eller trekvartsbyxor och sandaler... M...

Nu är det verkligen countdown här! Har haft tre veckors semester med Alice som bara susat iväg. Dagarna har varit fulltecknade med olika aktiviteter. Tor-fre tog vi tåget med mormor till Göteborg och gick på Liseberg och bodde på hotell. Det var p...

Fick en förkylning som inte ville ge med sig utan istället blev värre efter 2,5 veckor med hosta och feber. Gick till vc och hade en sänka på 99 (ska vara under 10). Så läkaren konstaterade lunginflammation och ordinerade penicillin. Han frågade när ...