Idag går jag in i v 10. Så fort det har gått ändå sen vi plussade för en månad sen. Den senaste veckan har jag varit komatrött och somnat nästan varje dag en stund på soffan, dagtid som kvällstid. Men när jag går och lägger mig i sängen på kvällen så kan jag minsann inte somna. Ligger inte och funderar på världsproblem eller är orolig eller så, så jag vet inte vad som håller mig vaken. Väldigt irriterande.

Igår svällde min mage upp som en ballong, över en natt liksom. Så nu känns mina vanliga byxor plötsligt trånga. Ska jag redan behöva börja med mammabyxorna?? Det dröjde ända till v 17 med Alice! Det känns lite tidigt nu. Men å andra sidan, så har jag hellre bekväma mammabyxor än försöker knäppa knappen i jeansen och plågas. Nu får jag dock be min kära vän att få tillbaka mammakläderna som hon har lånat. Hon vet om att jag är gravid, så det är ju inga problem och hon har växt ur dem. Men jag trodde nog hon skulle kunna ha dem lite längre...

Fick akuthandla en topp idag inför kvällen, eftersom klänningen jag planerat att ha inte längre passar särskilt bra... Kommer att berätta nyheten för vännerna som kommer ikväll. Kul!

Gott nytt år!!

Vul gick jättebra!!! Fick en jättefin bild, med en stor gulesäck bredvid fostret. Blev lite skraja först när vi såg två jämnstora duttar och trodde ett ögonblick att det var tvillingar! Men det vara bara ett barn. Underbart skönt att allt såg bra ut!

Tyvärr skulle jag fortsätta med Lutinus och Progynon... Trodde jag skulle sluta efter vul, men läkaren tyckte jag skulle fortsätta januari ut. Jag är så sjukt trött på vaggiskladdet!!! Känns fruktansvärt ofräscht.

Alice är sjuk. Vi har haft en helvetesdag som går till historien idag. Även om Alice har feber, så taggar hon inte ner. Hon blir inte slö, som de flesta andra barn. Bara sju gånger gnälligare, men kräver ändå underhållning och aktiviteter. I normala fall sover hon 1,5-2 tim på dagen, men idag sov hon 20 min. Hon hostar mycket, och vaknade nog av det. Sen skulle hon minsann inte sova mer. Så för en timme sen började hon upprepa "sova sängen". Lite aningens för tidigt, eftersom det var två timmar till läggdags egentligen. Men det fick bära eller brista och nu är hon i säng. Hoppas vi får en lugn natt, för den gångna natten var allt annat än lugn... Hoppas också hon blir frisk snart, så livet kommer tillbaka till det normala.

... gäller det! Då är det vul på kliniken. Snälla snälla låt hjärtat slå på det lilla livet.

Jag är konstant hungrig... Måtte det avta snart annars slutar det nog illa. När jag inte äter mår jag illa. Inte jättemycket, men det är där och stör mig. När jag kom hem med Alice idag satte jag igång Musses Klubbhus och la mig på soffan och vilade. Alice förvånade mig genom att titta på filmen relativt länge och jag fick faktiskt vilat. Skönt.

Håll tummarna för oss imorgon!

Nu är det lugnt igen. Inga mer blödningar sen i torsdags morse. Skönt. Inget ont heller. Kanske har det varit nåt blodkärl som brustit? Strunt samma, bara det inte blöder mer...

Fan fan fan... Tänkte väl att det var för bra för att vara sant...

Var på toa för ett par timmar sen, och upptäckte blod på trosskyddet. Färskt blod. Inte brunt. Dock inget på pappret när jag torkade mig. Fick värsta ångesten och har sen inte kunnat tänka på annat.

Var på toa precis igen, och det kom en del slemmigt blod när jag torkade mig och plötsligt kändes det som det var kört...

JÄVLA SKIT!!!

Jag vet att det är jättevanligt med blödningar tidigt i grav, det hade jag med Alice. Men då var det bruna flytningar. Inte färskt rött blod. Det känns inte alls bra det här.

Har tid på mvc imorgon för inskrivning. Får se vad hon säger...

Ringde igår och bokade ett första besök hos bm. Med Alice gjorde vi först vul innan vi vågade boka tid hos bm, men nu resonerar vi att vi får avboka om det går åt skogen helt enkelt. Man måste våga tro!

Jag är hungrig. Mest hela tiden. Men inte mycket andra symptom.

Idag fick vi positivt grav test!! :-D Tjoho!! Vågar knappt tro det är sant! Lyckades vi verkligen på första syskonförsöket?! När det behövdes sju försök för att få Alice! Visst, mycket kan fortfarande hända, men det känns otroligt!

Snälla lilla liv, stanna nu kvar i mammas mage!!!