Åh, äntligen får jag skriva den rubriken igen!    Vad jag har längtat! Inga konstigheter än så länge, inga blödningar whatsoever. Idag har vi också nått delmål 1: första dagen utan extra progesteronet Crinone.   Delmål 2 är nästa måndag. Då har vi gått förbi den dag då mf var ett faktum förra gången...

Mina svärföräldrar är lite roliga. Det är svärfar som är den känsliga och gosiga typen, som gärna kan ge mig en kram. Svärmor kramas inte gärna, och gör hon det sä är det nog för att hon känner sig tvungen. I lördags träffade vi svärfar på brädgården och det var första gången efter vi plussade. Han kom direkt fram till mig och la armen om mig, och frågade hur jag mådde och om allt fortfarande var bra. Igår träffade vi svärmor också första gången efter vi plussade, och det första hon sa var att jag hade en söt klänning... Ingen kram eller nåt. Svärmor pratar konstant, och det tog nog en kvart innan hon frågade hur jag mådde och om allt var bra. Men hon frågade iaf, så det får vi väl vara nöjda med.

Måste berätta en annan incident med svärmor. Det var förra helgen, då vi var på middag hos dem på Kristi Flygare. R's syster med familj var också där. Systern har två små döttrar, den senaste föddes i november 2010. Svärmor hade tagit ner en gammal dockvagn från vinden, som R's syster hade som liten. Jättefin och väldigt retro. Det var meningen att systern skulle ta den med hem, till döttrarna, så klart. Systern var lite tveksam, eftersom de redan hade en dockvagn. Det dividerades fram och tillbaka om denna dockvagn, varpå svärmor säger:

-Då får jag väl sälja den på Blocket då.

Jag blev något paff, och kunde inte låta bli att säga vad jag tänkte (observera att jag just då ruvade på lilla bönan, vilket hon visste):

-Det kan ju hända att det kommer fler barnbarn.

Hon blev nog lite tyst och paff av mitt uttalande, men jag tog faktiskt lite illa vid mig. Precis som om hon liksom inte väntade sig att vi skulle få barn någon gång. Varför skulle hon annars sälja dockvagnen?? Bara för att inte systern ville ha den? Och den var hennes? Skulle inte R kunna få den till sina barn? Den kommentaren störde mig oerhört, och jag kommer nog aldrig att glömma den. Det slutade iaf med att systern tog den med sig hem ändå.

Idag ska jag träffat ett par tjejkompisar och käka på uteservering. Härligt! Jag tar med glädje ett glas mineralvatten och låter dem dricka lite vin!    Båda vet att jag är gravid, och det underlättar ju något.

Lite knivigare blir det med midsommar, eftersom vi ska vara hemma hos oss. Vi är ett gäng på 14 vuxna och 7 barn. Bara H & A känner till graviditeten. Så jag får väl köpa en flaska alkoholfritt rosévin, och hälla över det i en karaff. Vi har en box rosé stående, så de kan gott tro att vinet är därifrån. Alla tar med egen dricka, så det blir nog ingen som vill smaka på vinet i min karaff.    Jag äter inte sill eller dricker snaps i normala fall, så de blir inga problem att undgå det, som tur är.