Jag hoppas att hormoninjektionerna börjar verka nu, för jag tycker jag känner lite i magen. Känns lite som förkänningar av mens eller ägglossning. Så jag antar att den höjda dosen har lite effekt då. Den här gången bara måste vi få ett embryo tillbaka...

Mamma sa att hon hade hört på nyheterna häromdagen att det var lite nya rön kring ivf. Det gällde då att man tar ut äggen innan de mognar och så får de mogna utanför kroppen, så har man liksom stenkoll på dem och blir inte överraskad vid plockningen att det finns omogna ägg. Letade på nätet efter det här, men hittade inget. Är det någon som hört/läst nåt om detta?

Lundakarnevalen ikväll! Ska bli riktigt kul!

Trevlig helg allihopa!

Vet ni vad?? Igår sprang jag min första mil någonsin!!! Trodde aldrig jag skulle orka! Har sprungt 5 km ganska länge, och sluppit knäont. Men när jag förra vecka försökte öka till 7 km, så fick jag ap-ont i knäet och fick gå sista biten hem. Därför trodde jag inte mycket på milen igår. Men sprang en helt ny runda, där första hälften gick i skogen och jag tog det väldigt lugnt. Så när jag kom ut på asfalten och allt kändes bra, så bestämde jag mig för att testa hela rundan. Jag klarade det! Tid: 55.55 Trodde inte jag skulle klara under en timme, så det var roligt att det gick så bra! Så nu är jag laddad till tusen inför Blodomloppet på tisdag!

Igår höll jag på att glömma att spruta! Shit!   Har sprutat lite senare nu, än tidigare behandlingar. Jag hade några kollegor hemma på middag tisdag kväll, så därför blev sprutorna efter de hade gått, vid 22-tiden. På fredag ska jag ner på Lundakarnevalen med en gammal kompis, så för att inte behöva spruta mitt under show och middag, så blir det nog bra vid kl 22 då också. Får ha hela sprut-kit'et med mig och fixa på nån toa, men kompisen känner till vår situation så det underlättar ju en hel del.

Imorgon ska jag in och prova min ring! Tror väl inte att den är klar, så jag får den med mig hem riktigt än. Men ska bli kul ändå! Lämnade också in min pappas morbrors frus vigselring, som jag fått (de fick inga barn, och jag var deras gudbarn). Den har bara legat i smyckeskrinet sen jag fick den för ett antal år sen. Det är en alliansring, men stenarna är så små, så det var för mycket arbete och för dyrt att plocka av stenarna och använda till min vigselring. Så jag valde att behålla den, men lämnade in den för putsning och översyn. Eftersom ringen passar mig, så har jag tänkt använda den på högerhanden. Den ska jag hämta också imorgon.

Tjolahopp!!   

Hittade bild på min ring på Lyxxas hemsida.   Så ser ni hur den ser ut, och förstår kanske min lilla beskrivning bättre. Fast min blir ju då i rött guld förstås. Visst är den superfin??

Var på vul i förmiddags, och det gick väl bra. Båda äggstockarna var tillbaka till normal storlek och slemhinnan var tunn som den skulle. Det fanns dock en cysta på 3 cm där. Har jag aldrig varit med om innan, och vet inte riktigt vad det innebär heller. Men Dr P meddelade att det var inget farligt eller konstigt. Den var vätskefylld och det kan ibland bli så efter behandlingar. De försvinner av sig själv. Men frågan var om den producerade östrogen eller ej. Så jag fick ta ett blodprov för att kolla den saken. Beroende på resultatet så skulle jag antingen köra igång med sprutor idag, eller börja med nässpray för att sänka östrogennivån. Det skulle jag få reda på när jag ringde på eftermiddagen.

Så för en halvtimme sedan ringde jag kliniken och fick svaret att det var en väldigt låg östrogennivå. Med andra ord så var det bara att köra på med sprutstart idag! Tjoho! Nu är vi igång igen! Härligt med lite flyt!  

Det är fortfarande Menopur som gäller, men med ännu högre dos än jag börjat med innan; 225 IE. Åh, vad jag hoppas att det är den rätta dosen nu... Det måste det vara... Nytt vul nästa måndag för att kolla status på äggblåsorna. Håll tummarna för oss!

Vi beställd vigselring i lördags! Tihi! Är väldigt nöjd med mitt val, och R tyckte också om den. Det är en solitär, eller om man nu kan säga så... Det är faktiskt två diamanter, där den ena stenen sitter utanför ringen så att säga. Den ska gå ut över förlovningsringen. Lite svårt att förklara, men ni förstår kanske vad jag menar? Fattningen är fyrkantig och i vitt guld, medan ringen är i rött guld (som förlovningsringen). Så just nu är jag utan förlovningsring, eftersom de ville låna den till fredag för att vigselringen ska bli precis likadan i skenan, eller vad det nu hette. Känns tomt och konstigt. Bara tre månader kvar nu!!!   

Haha! Det är tur jag har R. Berättade för honom nu när han kom hem, att mensen kommit idag, och att det var lite väl tidigt. Då sa han:

-Men var det inte samma sak förra gången vi fick avbryta?

Hmm.... Fick tänka efter lite, och det hade han nog faktiskt rätt i. Det hade jag glömt helt. Fick ju mens helt oväntat på kvällen när vi var på julbord med R's jobb. Kollade kalendern nu, och det var på kvällen dag 10 efter ÄP. Alltså nästan samma som nu. Märkte redan igår kväll att jag börjat blöda lite. Så då är det väl inte så konstigt att mensen redan är här, antar jag.   

Verkar som mensen har kommit redan... Lite konstigt. Det är ju inte ens två veckor sen ÄP, bara 11 dagar. Jag brukar snarare ha 16 dagars lutealfas, men skit samma. Är den här, så är den. Vilket ju också betyder att vi kanske kommer igång med nästa behandling fortare = jättebra!!! Så jag ringde precis kliniken och jag ska komma in på vul på måndag fm. Lite dum tid, men det är inget att göra åt det. Blev dubbelbokad också, så jag får säkert vänta lite där också. Men så är det ju när man ska in med så kort varsel.

Direkt efter det tfn samtalet så ringde jag en akupunktör. Har fått namnet på akupunktören som min bloggvän Åsa går hos och som hon är så glad för. Vi bor ju inte så långt ifrån varandra, och akupunktören ligger i närheten av mitt jobb, så det är ju perfekt.   Jag fick tid nästa måndag, 24 maj, så det ska bli riktigt intressant.

Idag är jag ledig, men R jobbar. Han kände att han inte hade "råd" att bli av med "onödiga" semesterdagar, eftersom det går en del när vi flänger ner till kliniken för ÄP och ET. Han behöver sina dagar till det. Vi bjöd hit min mamma och bror ikväll på middag. För en stund sedan ringde mamma och frågade om hon fick ta med sin "vän"... Min pappa dog ju för 11 år sedan, och då var mamma bara 46 år. Hon har tyvärr inte träffat någon ny man sen dess. Men sen ett år tillbaka har hon en manlig vän, som jag och R ännu inte träffat. Min bror har dock träffat honom vid ett tillfälle. Mamma har varit lite osäker, eftersom det ändå bara är en vän. Men nu ska han iaf följa med ikväll och jag och R får träffa honom för första gången. Ska bli intressant. Mamma har "varnat" mig för att han absolut inte är lik min pappa det allra minsta, varken till utseende eller sätt, och att han kanske inte är direkt vad jag väntar mig... Vad det nu skulle vara? Jag vet inte. Spännande iaf!

På menyn ikväll står helgrillad fläskfilé, hasselbackspotatis (har inte ätit på säkert 10 år!), kall sås på fetaost och soltorkade tomater, grillad squash och sallad. Till efterrätt blir det chokladfondant och hallonsorbet. Mums fillibabba!!!

Trevlig helg!

Har ni någonsin sett något så bedårande?? H*n är ju helt underbar!!! Kolla bara in de hängande öronen och de små händerna och fötterna... Naaaawwww...

En given anledning till att ta det lugnt på vägarna i vår! De här krabaterna hinner in gå så fort, så se upp...

Såg ni dokumentärserien Himlen kan vänta på SVT? Minns inte riktigt när den gick ursprungligen, men i vintras sändes repriserna i ett sträck och sedan visades ett uppföljningsprogram. Serien handlar om fem personer som lever med dödliga sjukdomar och deras sätt att hantera detta. Det är en helt fantastisk serie och både jag och R satt som klistrade när repriserna sändes. Vi missade nämligen dem när de fick första gången. Jag grät som ett barn i nästan varenda avsnitt. Vilka fantastiska människor och så små våra problem är i jämförelse!

I vilket fall som helst, så har jag läst George's blogg lite då och då efter att vi såg den här serien. Han och hans fru Sara fick ok från Etiska rådet att genomgå ivf med George's nedfrysta spermier (detta godkännande togs upp i ett av avsnitten av serien). Han passade på att frysa ner dessa innan han började med cellgiftsbehandling. Så jag har varit lite nyfiken på hur det gått med det här och om de lyckats med ivf. Så idag läste jag i bloggen att de äntligen lyckats! Det är ju helt fantastiskt! Så roligt och underbart!   De är verkligen värda att bli föräldrar och kommer att bli helt fantastiska föräldrar. Hoppas verkligen George kan kämpa mot sin sjukdom och får leva länge till och se sitt barn växa upp.

George och alla de andra i programmet är otroligt inspirerande människor! Tyvärr sänds inte programmen i SVT Play längre, så har ni inte sett dem så har ni verkligen missat nåt.