Var hos den där läkaren i Lund igår morse. Hon tyckte väl egentligen inte att mitt värde på 3,1 var högt nog att börja medicinera. Men hon ställde en massa frågor om ditt och datt, och beställde en hel bunke olika blodprover. Jag hade med mig provresultaten från vår utredning vid lasarettet för 1½-2 år sen. Något prov ifrågasatte hon varför man hade tagit det enskilt och inte samtidigt som nåt annat... Det kändes ändå ganska bra. Men hon trodde inte att jag hade hypotyreos. Sen fick jag gå in till en sjuksköterska som tog blodprovet och stack mig i fingret. Det var bl a nytt TSH och T4. Jag fick en telefontid med läkaren om två veckor, så då får jag reda på resultatet.

Behöver jag säga att jag blev besviken? Inte för att jag inte är "sjuk", utan för att inte hon heller tyckte att värdet var för högt...

Det ska iaf bli intressant att höra vad de nya proverna visar. Resultaten vill jag ha skriftligt också, inte bara på telefon. Sen är frågan om jag ska ta kontakt med den andra läkaren/gyn som min nyfunna vän C tipsade mig om...

Igår var jag ute och gick en lång runda med min goda vän och granne, H (som jag skrivit om innan och som också är barnlös). Vi har ju länge misstänkt att de också har problem att få barn. Varje gång vi har träffat dem så har vi varit rädda att de skulle säga att de var gravida. Men icke. De fick missfall för knappt två år sen, och sen har inget hänt. Jag och R har pratat om att vi skulle berätta om vår barnlöshet för dem. R tyckte jag skulle ta det på egen hand med H. Inte när killarna är med. Så det passade jag på att göra under promenaden igår. Det blev ett långt och jättebra samtal. Som vi misstänkte, så berättade H också om deras problem. De har dragit ut på problemet, och först nu har de sökt hjälp. I nov ska de påbörja utredning. H är fantastiskt ödmjuk och otroligt snäll och bryr sig väldigt mycket om andra människor. Det kändes bra att berätta för henne. Det underlättar också för framtida träffar, känns det som.

Vi bestämde att vi skulle börja gå tillsammans på regelbunden basis, varje vecka. Så vi ska ut igen på tisdag. Hon jobbar oregelbundet, så det får väl skifta från vecka till vecka, vilken dag det blir. Men kul att ha det inplanerat!

Nu ligger hela härliga helgen framför våra fötter! Inget alls inbokat, och vi ska bara göra vad vi vill och känner och har lust för! I like!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På fredag blir vår Elias tolv veckor och tiden har gått sjukt fort!! Han är en väldigt snäll liten kille och mycket enklare än Alice var. Han har dock också problem med magen precis som Alice hade, men han verkar tåligare eller har lättare att komma ...

Är född... Igår morse kl 9 kom vår lille kille till världen, 50 cm och 3505 g, 17 dgr tidigare än beräknat. Han ville inte riktigt komma ner och jag hade krystvärkar i 4 timmar och var verkligen helt slut. Men så kom han till slut med hjälp av s...

Nu har de svullna benen och fötternas tid kommit. Förra veckan var det en del bilåkande och då blir det värre. Nu har jag fått acceptera faktum och måste använda stödstrumpor trots värmen. Snyggt värre till kjol eller trekvartsbyxor och sandaler... M...

Nu är det verkligen countdown här! Har haft tre veckors semester med Alice som bara susat iväg. Dagarna har varit fulltecknade med olika aktiviteter. Tor-fre tog vi tåget med mormor till Göteborg och gick på Liseberg och bodde på hotell. Det var p...

Fick en förkylning som inte ville ge med sig utan istället blev värre efter 2,5 veckor med hosta och feber. Gick till vc och hade en sänka på 99 (ska vara under 10). Så läkaren konstaterade lunginflammation och ordinerade penicillin. Han frågade när ...