Hur fasiken ska man lyckas få ner en halv tablett antibiotika i katten, morgon och kväll i tio dagar?? Hon bara spottar ut den igen ju! Inlindad i skinka, spelar ingen roll!   

Hur fasiken ska man lyckas få i katten en dos klet med kosttillskott för att sänka njurvärdet, varenda eviga dag i resten av hennes liv? Förstår inte. Försökt blanda med torsk, då äter hon inte. Smetat på skinkan, då spottar hon ut...   

Ja, katter har verkligen en egen vilja...

Jag har för mig att jag en gång fick ett massmail med en text om vilken kamp det är att medicinera en katt. Önskar jag kunde hitta den igen! Någon som känner igen?

När man nu gör ett kosttillskott för katter, varför inte sätta lite god leversmak på det eller nåt? Så de äter det? Man kan ju göra hostmedicin med jordgubbssmak till barn, så varför inte leversmak på kattmedicinen??

Någon förresten som har tips på hur jag kan få dessa två medikamenter i min katt?   

Ringde Försäkringskassan i morse. Fick plats 66 i kön och kände missmodet komma. Knappade in mitt tfn och bad att bli uppringd när det var min tur. Uppskattad tid ca 8 min. Det tog nog inte mer än 5 min. Stort plus i kanten till FK där!   Oj, vad många handläggare de måste ha som svarar i telefon, om de kan ta 65 samtal på 5 minuter!!

Frågade alltså om hur bruttolöneavdraget påverkar en framtida mammapeng. T ex om jag har avdrag i jan-mar 2011 och sen ska vara mammaledig från dec 2011. Min årsinkomst sänks ju med 60.000 ca, eller vad nu våra försök kommer att kosta. Men det hade inte betydelse, sa hon. Eftersom min bruttolön är "normal" igen innan jag börjar ta ut mammapengen. Den lön jag har innan min ledighet multiplicerar man med 12 för att räkna ut årsinkomsten, som mammapengen grundar sig på. Att jag har lägre inkomst i tre månader i början av året spelar ingen roll. Så sa hon. Och hon t o m dubbelkollade med en kollega för säkerhets skull.

Toppen! Det känns bra. Nu ska jag också ringa Skatteverket och fråga om en jämkning påverkar hur mycket jag tjänar på bruttolöneavdraget. Eller det rättar till sig efter deklaration i vilket fall som helst? Jag har lite svårt att få rätt på det i mina beräkningar. Jag har haft jämkning sen vi flyttade till huset för tre år sen, men jag kanske inte ska ha det nästa år om vi tjänar mindre på bruttolöneavdraget då...

Återkommer med svaret...

Akupunktören hade tänkt fel... Jag måste alltså ha en burk till med örtmedicin. Så mycket för "1½ månads behandling för under 600 kr". Jaja, funkar det så är det ju värt alla pengar i världen!

Min kisemis har varit hos veterinären. Jag lämnade henne där igår, för att hon har kräkt upp sin mat i en veckas tid. Inga hårbollar, utan bara mat. Ingen skillnad när hon fick kokt fisk istället för sitt vanliga torrfoder. Det kom också upp. De tog blodprov, urinprov och röntgen. Sedan också kontraströntgen och hon fick ligga med dropp över natten. Njurvärdet visade sig vara lite förhöjt och hon hade tydligen urinvägsinfektion till råga på allt. Så det är specialfoder som gäller i fortsättningen, för att hålla hennes njurvärden på rätt nivå. Billigt foder alltså... Kan endast köpas hos veterinären eller speciella djuraffärer...   

Det var ingen billig historia att lösa ut henne från veterinären heller. Fast hon är försäkrad, så gick självrisken på 3200 kr... Där rök den skidresan... Givetvis tycker jag att hon är värd de pengarna. Men hon är 13 år. Frågan är hur mycket hon är värd... Var går gränsen? Jag vet faktiskt inte. Hon är ju min lilla bebis, som jag haft så länge. Längre än jag och R varit tillsammans. Jag vågar inte ens tänka tanken på att dagen kommer, då hon inte finns längre. Jag hoppas verkligen att hon dör naturligt och inte måste avlivas. Jag hoppas verkligen inte att det blir jag som bestämmer om hon ska leva eller dö. Hemska tanke. Framförallt om det har med pengar att göra. Om det är pengarna som ska avgöra om hon får fortsätta leva... Usch och fy...   Nej, huvudsaken nu är att hon är hemma igen och mår bra igen. Det får vi vara glada för i nuläget.

Läget för min gode vän med hjärnblödningen går lite upp och ner. Lite sämre värden i helgen, men ser nu bättre ut igen. En dag i taget...

Nu har jag blivit pillerknaprare på allvar. Jag äter ACO Kvinna, Apiforce, Fertile Garden (örtmedicin från akupunktören) och Thyroid (också från akupunktören).

(NEJ!!! Jag har glömt mina ringar idag!!!  )

Thyroid är alltså svinsköldkörtel. R var lite rolig igår och undrade om vi nu kommer att få en liten griskulting istället för en bebis...   De är ju också söta förstås!

Min läkare på Cura ringde tillbaka igår, ang äggdonation. Vi kan inte få remiss, eftersom vi fått tre ivf-försök. De som får remiss, sa hon, är de som inte kan göra ivf pga dålig äggkvalitet eller brist på ägg. Man kan göra äggdonation privat på en klinik i Umeå, men det är enda stället i Sverige. Det kostar runt 100.000 kr och är en kö på ca 2 år, sa hon. Universitetssjukhusen utför också äggdonationer, men endast remitterade fall. Alternativet då är att vända sig till utlandet. AVA-kliniken är stor på äggdonation och finns i ett antal länder, bl a i Finland och Lettland. Jag kollade deras hemsida (med info på bl a svenska!). Min läkare rekommenderade mig att maila AVA och kortfattat berätta vår situation. Säga att vi inte har problem med äggkvantiteten, utan med embryokvaliteten. Höra vad de säger om det. Jag frågade också om priset.

Hon var väldigt förvånad över att vi kommit på tanken på äggdonation öht. Men det är ju hennes kollegas förtjänst..., och det sa jag. Den andra läkaren på Cura har vid ett tillfälle nämnt att det kanske kunde vara nåt för oss. Den tanken satte sig i bakhuvudet. Men oftast är det alltså brist på ägg som gör att man gör äggdonation. I vår situation vet vi ju inte om problemet ligger hos mig eller R. Äggen är bra från början och eftersom vi gjort ICSI så har de plockat bra spermier. Men sen går det alltså inte så bra. Vi har aldrig fått ett perfekt embryo.

Efter samtalet med Cura-läkaren är jag inte längre så sugen på äggdonation. 100.000 kr och inte alls garanterad någon graviditet. Kanske ska lägga de pengarna på en adoption istället? Där kan man åtminstone vara i princip säker på att vi kommer att få ett barn. Även om det dröjer fyra år. Läkaren frågade om jag har egen ägglossning och det har jag ju.

-Under kan ju ske, sa hon och menade att vi ju faktiskt kan lyckas på egen hand om vi har en massa tur och flyt.

Eller hur...??!!   Det tappade vi tron på för länge sen...

Nu ska vi först och främst ta oss upp till Göteborg nästa fredag och höra vad Carlanderska säger om vår situation och om de har nåt nytt att tillföra. Eller om de tror på att vi kan få ett biologiskt barn öht.

Det tråkiga nu är att jag ska käka de här pillerna i 1½ månad, dvs till mitten av december. Vi har, som sagt, ingen aning om när min mens kommer. Ingen ägglossning än iaf. Men om inte mensen kommer där strax efter pillerna, så känns det som att ett nytt ivf försök detta året är kört. Kan ju hända att Carlanderska ger mig piller som jag käka för att sätta igång en blödning, och att vi precis hinner med ett försök innan de stänger för julen. Men det blir verkligen jäkligt tajt. Känns som det kommer att bli i januari istället...

Men nu blev jag lite förvirrad. Akupunktören har sagt att jag ska ta tabletterna i 1½ månad. Att burkarna räcker till det. Men det är 90 tabletter av örtmedicinen. Jag tar 2 tabletter morgon och kväll. Alltså fyra om dagen. De räcker ju bara i 22,5 dagar... Det får jag inte ihop... Får ni? Jag får nog ringa henne igen... Det verkar som hon räknat med två tabletter om dagen, vilket blir 45 dagar... Konstigt.   

Jag längtar efter att sätta igång igen. Jag vill inte bara gå här och dra och inte göra nåt. Jag vill känna att jag gör nåt för att råda bot på vår barnlöshet. Men det känns som tiden bara springer iväg och det inte händer nåt. Fast efter Göteborg och Carlanderska nästa vecka känns det kanske som vi kommer nån vart i alla fall! 

Alltså, såg ni Lyxfällan igår? Jag har sällan skådat något så fullkomligt idiotiskt! Hur tom i skallen får man lov att vara? Såg ni inte det, så kan ni kolla här.

Det var en 23-årig tjej som flyttat till Stockholm för 5 mån sen. 0 kr i inkomst. Inget jobb. Ingen a-kassa, för hon "orkade" inte fylla i korten som skulle skickas in. Ändå lyckades hon spendera tiotusentals kronor varje månad på kläder, skor och smink. Lösningen hette kreditkort och fyra olika banker som alla gett henne kredit. Helt otroligt. Det verkade inte som hon fattade vad problemet var heller. Stod bara där och log lite när de sa att hon levde på lånade pengar och inget av det hon handlat var hennes, allt tillhörde banken.

Herregud... Var gick det fel hos den här tjejen? Vad säger föräldrarna? Visste de inget?

Jag är chockad. Hur kan hon göra så, när andra som lever ett hederligt liv och har en fast anställning, men har en ynka liten prick i registret som de fick för typ hundra år sen, inte kan få låna en endaste liten krona av banken?? Jag förstår inte.

Jag fick frågan av Pi:

Vad innebär egentligen bruttolöneavdraget. Ber om ursäkt om du redan har förklarat det i ett annat inlägg jag inte hunnit läsa.

Ivf-kliniken fakturerar min arbetsgivare och de betalar fakturan. Sen dras fulla beloppet, inkl moms, från min bruttolön. Jag betalar alltså med oskattade pengar, och sparar på så vis pengar. Efter överenskommelse med arbetsgivaren delas betalningen upp på ett visst antal månader.

Arbetsgivaren har absolut inget att förlora på det här. Tvärtom, så tjänar de på det. Arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter på din lön, men istället så betalar de bolagsskatt på beloppet vid deklarationen. Bolagsskatten är dock lägre än arb giv avg, därför tjänar de på det.

Det man ska ha i åtanke är att årsinkomsten blir lägre. Det påverkar bl a din ev a-kassa, pension och en ev framtida mammapeng. Det som berör mig mest är så klart en framtida mammapeng. Men vad jag förstår (ska kolla upp närmre) så grundas mammapengen på de senaste 6 månadernas inkomst, så om jag har en kort avbetalningstid, så hinner jag ha "ordinarie" inkomst ändå innan det ev är aktuellt för en mammapeng. Hängde ni med där?

Bruttolöneavdraget godkänt hos vd'n!     Tjoho!!!

Alldeles precis kom de första snöflingorna för i år nedsinglande från himlen... Jag undrar var solen blev av??

Tack o lov så har min gode vän nu vaknat upp och andas själv. Han är lite förvirrad och förstår inte riktigt vad som hänt. Men det gör ju inte vi heller, så hur ska han kunna?? Tydligen är det ändå kritiskt den här första veckan efter operation, så det är definitivt inte över än. Men vi andas ut lite i alla fall.

Mitt i denna misär, så var vi i Ullared i tisdags. Ingen kö in i varuhuset, men väldigt mycket folk där inne ändå. Det var jag, R och mamma. Jag blev helt chockad när R sa att han ville följa med. Det hade jag aldrig kunnat föreställa mig. Men det gick bra! Inte en enda suck eller klagan!   Blev lite besviken på utbudet av damkläder, där ska man verkligen ha tur och pricka in sitt besök. R hittade däremot en del kläder och så handlade vi förstås en massa annat. Man lyckas ju ändå alltid göra av med x antal tusenlappar när man är där, oavsett om man hittar nåt eller ej! Jag förstår inte hur det går till. Vi fyllde verkligen vagnen till bredden!

Tack för att solen är tillbaka! Så trist när det är så där regnigt och grått, som det var tisdag och onsdag. Det blir liksom inte ljust överhuvudtaget på hela dagen. Men nu sjönk temperaturen och solen skiner! I love! Det gör inte mig något att det är kallare, om det är fint väder.

Ska ringa Cura idag och fråga om äggdonation. Om de tror att det kan vara nåt för oss. Kan de skicka remiss? Kan de göra det nu, så står vi i kö där samtidigt som vi gör privat ivf på Carlanderska.

Jag träffade min barndomsvän F i måndags. Hon berättade att hon haft tanken att donera ägg till oss. Men samtidigt att det hade varit väldigt konstigt. Vi skulle alltid veta att det är hon som är biologisk mamma till mitt barn. Men sen vet jag inte om det är så det funkar egentligen. Har för mig att jag läst att de rekommenderar korsdonation. Som jag fattade det, så får man fördel för att man har egen donator och får behandling snabbare. Men man får inte sin egen donators ägg? Eller jag har missuppfattat? Utan vi får någon annans ägg, och vår donator ger sina ägg till någon okänd person. Men vi får som sagt fördel för att vi ändå bidrar med en donator. Måste kolla upp det där lite mer.