Vill ju inte hålla er på sträckbänken, utan gör ett snabbt inhopp och berättar hur allt gått idag!

Läkaren satte tillbaka en perfekt (fattar ni?? PERFEKT!!) blastocyst! Helt otroligt! Första gången som vi någonsin fått ett embryo av toppkvalitet! Känns helt fantastiskt!   

Det var dock det enda som var perfekt. 6 eller 7 stycken (jag och R uppfattade det olika) var lite efter i utvecklingen. De ska ta en kik igen imorgon. Är det någon/några då som ser bra ut, så åker det/de i frysen. Annars blir det åter en tom frys för oss. Resterande av de 11 befruktade är redan kasserade.

Vi har ju aldrig fått nåt till frysen, så vi räknar inte med det den här gången heller. Vi är så överlyckliga över att vi lyckades få ett perfekt embryo den här gången, så det är vi fullt nöjda med. Blir det nåt till frysen är det verkligen en bonus, och det skulle verkligen kännas som om det är för bra för att vara sant.

Ni som har följt mig hela vägen från start, vet ju att jag inte räknar ruvningsdagar. Så jag kommer kanske inte att uppdatera er dagligen, och sannerligen inte med ruvardagssiffra i rubriken. Men nedräkning till 6 feb är det ju ändå!   

Nu ska vi snart iväg och titta och lyssna på Cookies 'n' beans!

Tjing!

Vill nästan gömma mobilen, så jag inte hör om CA skulle ringa... Men det hjälper ju förstås inte... Problemet skulle ju ändå kvarstå. Fast de ska ju inte ringa, eller hur??

Jobbar halv dag idag, sen kommer R och hämtar mig och vi äter en enkel lunch i bilen på vägen upp till Gbg.

Fick kallelse till att det var dags för cellprov. Kan CA göra det tro? Tiden är inte förrän 14 feb i min hemkommun, och jag har testdag 6 feb. Det stod att man skulle fråga sin BM om man var gravid. Så jag får väl vänta till efter TD och höra vad CA säger om det.

Åh, vad jag hoppas ni har rätt allihopa som kommenterat, och hoppas att alla tummarna gör nytta!

Tusen tack! Ni är små änglar!   

Pratade precis med CA. Av de 15 ägg de fick ut i fredags, kunde de göra ICSI på 14! Av de 14 var 11 befruktade i lördags, och igår hade samtliga delat sig normalt! Shit pommes frites! Det verkar lovande!   Bara de inte skenar iväg nu och delar sig för fort, som tidigare...

De ringer givetvis så fort det bara går, om de ser att allt blir pannkaka och ingen ET kan göras. Men som BM sa: "det finns inga regler i den här världen", så man kan ju inte lova att de hinner ringa innan vi kört iväg om det skulle vara så att det inte blir nåt. Vilket ju är fullt förståeligt. Men nu vet vi iaf att de ringer så fort de kan. Inga garantier.

Men de ska ju inte behöva ringa alls, eller hur? För vi ska ha en perfekt blastocyst tillbaka på onsdag, så det så!  

CA har inte ringt, så med andra ord har det varit 5 eller fler befruktade embryon på lördagen som de vidareodlat till blastocyster. Tjoho!   

Tänkte jag skulle ringa och höra hur tidigt på onsdag som de kollar blastisarna. Vill inte köra upp där och få vända i dörren för att det inte fanns något att återföra. Jag vill inte vara negativ, men det har ju hänt förut. Det är lite väl lång väg att köra i onödan.

Det har varit en väldigt passiv helg. På sköterskan inrådan. Har nog aldrig varit så passiv en hel helg förut, och det känns i ryggen faktiskt. Från fredag när vi kom hem vid lunchtid, till igår när vi gick och la oss, har vi i princip bara legat på soffan. Ok, vi har varit ute och gått både lördag och söndag, och igår städade vi huset också. Jag har ju dålig rygg redan, och det här har inte gjort saken bättre. Det bevisar bara att man mår bättre av att röra på sig.

ÄP gick jättebra och över all förväntan!

Jag var nervös och orolig för att det inte skulle bli några ägg alls. Jag kände nämligen inte så mycket i magen. Det var oroväckande.

Jag fick två panodil av en fantastisk undersköterska och fick sen vänta en stund innan vi fick gå in i op salen. Där träffade vi tre till underbara kvinnor, som gjorde att allt kändes bra. Det var intressant att vara vaken under hela plockningen och kunna följa hela proceduren på skärmen. Jag fick nåt morfinliknande medel i armen och blev superyr. Fy, vad obehagligt! Men det gick över ganska snart, och sen la hon bedövning i slidväggen och sen kände jag i princip ingenting. Lite obehag att hon "rotade" runt där bara.

Resultat: 15 ägg!   Tjoho!!!

Efteråt ledde underbara undersköterskan mig tillbaka in i vårt bås, och jag fick vila. Blev oerhört trött och slumrade lite, men sov inte riktigt. R satt och läste tidningar bredvid. Blev lite illamående också och var inte alls sugen på fika. Men efter en stund fick vi ändå en liten bricka med fika, och jag åt ändå. Måste ju ha nåt i magen. Sen tvingade jag mig upp och gick på toa, bytte om och sen åkte vi hem.

Hela eftermiddagen och kvällen låg vi båda på soffan och kollade på tv och film. Skönt! Hade lite känningar i magen när jag var uppe och gick, men inte så farligt. Hade en varm vetekudde på magen när jag låg i soffan. Skönt! Försökte med katten på magen, men hon ville inte stanna särskilt länge...

Idag känner jag i princip ingenting. Nu ska vi snart ut i det fina vädret och gå till affären. Det blir lugnt tempo. Undersköterskan beordrade mig att ta det väldigt lugnt hela helgen.

Det är planerad ET på onsdag. Blastocystodling. Om det inte finns tillräckligt många befruktade embryon för blast odling, så ska de ringa idag. Då blir ET på måndag istället. För varje minut som går, utan att de har ringt, ökar hoppet. Vi vill ha blastocyst tillbaka på onsdag!

Har ni möjlighet, får ni gärna fortsätta hålla tummarna ett litet tag till!   

Igår var vi på Rögles match mot Leksand. När bm i söndags sa att vi skulle ta äl-sprutan på onsdagen, sa R först att då får vi strunta i Rögle. Då hade vi den "gamla" äl-sprutan i minnne, då man måste blanda till vätskan själv. Men med Ovitrelle behöver man ju inte det! En förfylld spruta, det gillar jag! Jag vill verkligen inte heller låta vår barnlöshet styra vårt liv. Ibland har man förstås inget val, men i största möjliga mån vill jag ändå leva vårt liv som vi har tänkt. Inte ställa in eller flytta på grejor.

Så i första periodpausen rusade jag ner mot toaletterna och tog min spruta. Gick på två röda sekunder! Man är ju proffs vid det här laget!

Matchen slutade 2-2, men en extra poäng till Rögle efter förlängning. Heja heja!

Ikväll styr vi kosan mot Göteborg. Vi käkar lite när vi kommer hem från jobb, och sen kör vi. Vi vill gärna se handbollsmatchen ikväll, så vi måste ju vara på plats på hotellet innan den börjar kl 20. Så vi får köra senast kl 18. Känns ganska bra att vi är på plats i Göteborg imorgon bitti, och inte riskerar att fastna i oändliga bilköer på motorvägen. Vi har ju inte så mycket spelrum med tiden, +-15 min.

Idag är en sprutfri dag. Hoppas gårdagens spruta var den sista på väääääldigt länge! Skulle gärna vilja lämna in alla läkemedel vi har kvar hemma, men det vore ju dumt. Längtar till den dagen då jag kan göra det!

Jag är ju så hemskt omodern, så jag äger ingen laptop... Alltså blir det ingen uppdatering igen förrän tidigast imorgon eftermiddag/kväll. Hoppas då kunna meddela ett strålande resultat av ÄP!   

Jag har svårt att somna på kvällarna. En massa tankar om plockningen på fredag örlar runt i huvudet. Jag är egentligen inte särskilt nervös för plockningen, men tydligen inte helt lugn heller. Det som också snurrar i huvudet är förstås hur många ägg vi ska få ut. På nåt sätt känns det mer ödesdigert nu när vi betalar för hela kalaset själva.

Det var färre ägg på vul, än det varit tidigare behandlingar. Blir det färre ägg på plockningen? Varför i så fall?

Ska vi ha sån tur att vi äntligen får nåt till frysen?

Kommer vi att ha sån otur att det inte blir någon ET alls?

Hur kommer embryona att se ut? Lika operfekta som förut, eller för första gången toppkvalitet?

Blir det långtidsodling?

Får vi tillbaka ett eller två embryon? (Läkaren sa ett, när jag frågade i söndags. Men det beror kanske på kvaliteten på blastisarna?)

Ska vi lyckas den här gången?

Ska det äntligen vara vår tur?

Hade vi kunnat åka skidor den här vintern också...?

Blir det pannkaka av allt ändå?

Hur tidigt kan jag testa? När blir testdatum?

Har Apiforce (bidrottninggelé) som jag käkat haft någon effekt? Bra eller dålig?

Var mammas drömmar häromveckan sanna? Hon drömde om spjälsängar och barnstolar och en massa annat bebisgrejs.

Får jag äntligen känna känslan av ett positivt grav test, eller kommer jag aldrig att se ett sånt?

Ja, frågorna är tusentals och de bara surrar och surrar.

Jag låter bli att acceptera mötesinbjudningar på jobb som avser de sista månaderna det här året. För vem vet om jag är här då? Kan ju alltid acceptera dem senare...

Funderar på om vi ska åka upp redan torsdag kväll, för att känna oss lite lugnare vad gäller väder och trafik.

Jag är väldigt förväntansfull, och längtar till fredag! Det ska gå bra!

Åh, vad jag drömmer om en liten bebis i min famn! Vad jag längtar efter den känslan! Vad jag längtar efter att se R med vårt mirakel i famnen! Jag vill se kärleken i hans ögon. Jag vill se lyckan. Jag vill och längtar så mycket att det gör ont.