ÄP gick jättebra och över all förväntan!

Jag var nervös och orolig för att det inte skulle bli några ägg alls. Jag kände nämligen inte så mycket i magen. Det var oroväckande.

Jag fick två panodil av en fantastisk undersköterska och fick sen vänta en stund innan vi fick gå in i op salen. Där träffade vi tre till underbara kvinnor, som gjorde att allt kändes bra. Det var intressant att vara vaken under hela plockningen och kunna följa hela proceduren på skärmen. Jag fick nåt morfinliknande medel i armen och blev superyr. Fy, vad obehagligt! Men det gick över ganska snart, och sen la hon bedövning i slidväggen och sen kände jag i princip ingenting. Lite obehag att hon "rotade" runt där bara.

Resultat: 15 ägg!   Tjoho!!!

Efteråt ledde underbara undersköterskan mig tillbaka in i vårt bås, och jag fick vila. Blev oerhört trött och slumrade lite, men sov inte riktigt. R satt och läste tidningar bredvid. Blev lite illamående också och var inte alls sugen på fika. Men efter en stund fick vi ändå en liten bricka med fika, och jag åt ändå. Måste ju ha nåt i magen. Sen tvingade jag mig upp och gick på toa, bytte om och sen åkte vi hem.

Hela eftermiddagen och kvällen låg vi båda på soffan och kollade på tv och film. Skönt! Hade lite känningar i magen när jag var uppe och gick, men inte så farligt. Hade en varm vetekudde på magen när jag låg i soffan. Skönt! Försökte med katten på magen, men hon ville inte stanna särskilt länge...

Idag känner jag i princip ingenting. Nu ska vi snart ut i det fina vädret och gå till affären. Det blir lugnt tempo. Undersköterskan beordrade mig att ta det väldigt lugnt hela helgen.

Det är planerad ET på onsdag. Blastocystodling. Om det inte finns tillräckligt många befruktade embryon för blast odling, så ska de ringa idag. Då blir ET på måndag istället. För varje minut som går, utan att de har ringt, ökar hoppet. Vi vill ha blastocyst tillbaka på onsdag!

Har ni möjlighet, får ni gärna fortsätta hålla tummarna ett litet tag till!   

Igår var vi på Rögles match mot Leksand. När bm i söndags sa att vi skulle ta äl-sprutan på onsdagen, sa R först att då får vi strunta i Rögle. Då hade vi den "gamla" äl-sprutan i minnne, då man måste blanda till vätskan själv. Men med Ovitrelle behöver man ju inte det! En förfylld spruta, det gillar jag! Jag vill verkligen inte heller låta vår barnlöshet styra vårt liv. Ibland har man förstås inget val, men i största möjliga mån vill jag ändå leva vårt liv som vi har tänkt. Inte ställa in eller flytta på grejor.

Så i första periodpausen rusade jag ner mot toaletterna och tog min spruta. Gick på två röda sekunder! Man är ju proffs vid det här laget!

Matchen slutade 2-2, men en extra poäng till Rögle efter förlängning. Heja heja!

Ikväll styr vi kosan mot Göteborg. Vi käkar lite när vi kommer hem från jobb, och sen kör vi. Vi vill gärna se handbollsmatchen ikväll, så vi måste ju vara på plats på hotellet innan den börjar kl 20. Så vi får köra senast kl 18. Känns ganska bra att vi är på plats i Göteborg imorgon bitti, och inte riskerar att fastna i oändliga bilköer på motorvägen. Vi har ju inte så mycket spelrum med tiden, +-15 min.

Idag är en sprutfri dag. Hoppas gårdagens spruta var den sista på väääääldigt länge! Skulle gärna vilja lämna in alla läkemedel vi har kvar hemma, men det vore ju dumt. Längtar till den dagen då jag kan göra det!

Jag är ju så hemskt omodern, så jag äger ingen laptop... Alltså blir det ingen uppdatering igen förrän tidigast imorgon eftermiddag/kväll. Hoppas då kunna meddela ett strålande resultat av ÄP!   

Jag har svårt att somna på kvällarna. En massa tankar om plockningen på fredag örlar runt i huvudet. Jag är egentligen inte särskilt nervös för plockningen, men tydligen inte helt lugn heller. Det som också snurrar i huvudet är förstås hur många ägg vi ska få ut. På nåt sätt känns det mer ödesdigert nu när vi betalar för hela kalaset själva.

Det var färre ägg på vul, än det varit tidigare behandlingar. Blir det färre ägg på plockningen? Varför i så fall?

Ska vi ha sån tur att vi äntligen får nåt till frysen?

Kommer vi att ha sån otur att det inte blir någon ET alls?

Hur kommer embryona att se ut? Lika operfekta som förut, eller för första gången toppkvalitet?

Blir det långtidsodling?

Får vi tillbaka ett eller två embryon? (Läkaren sa ett, när jag frågade i söndags. Men det beror kanske på kvaliteten på blastisarna?)

Ska vi lyckas den här gången?

Ska det äntligen vara vår tur?

Hade vi kunnat åka skidor den här vintern också...?

Blir det pannkaka av allt ändå?

Hur tidigt kan jag testa? När blir testdatum?

Har Apiforce (bidrottninggelé) som jag käkat haft någon effekt? Bra eller dålig?

Var mammas drömmar häromveckan sanna? Hon drömde om spjälsängar och barnstolar och en massa annat bebisgrejs.

Får jag äntligen känna känslan av ett positivt grav test, eller kommer jag aldrig att se ett sånt?

Ja, frågorna är tusentals och de bara surrar och surrar.

Jag låter bli att acceptera mötesinbjudningar på jobb som avser de sista månaderna det här året. För vem vet om jag är här då? Kan ju alltid acceptera dem senare...

Funderar på om vi ska åka upp redan torsdag kväll, för att känna oss lite lugnare vad gäller väder och trafik.

Jag är väldigt förväntansfull, och längtar till fredag! Det ska gå bra!

Åh, vad jag drömmer om en liten bebis i min famn! Vad jag längtar efter den känslan! Vad jag längtar efter att se R med vårt mirakel i famnen! Jag vill se kärleken i hans ögon. Jag vill se lyckan. Jag vill och längtar så mycket att det gör ont.

Tjoho! Nu är vi hemkomna från Götet, och med ett bra resultat i bakfickan! Jag var lite orolig, för jag tycker inte jag känner av det så mycket i magen. Men nu blev jag lugnad.

Det var ca 16 äggblåsor, och den största var 16 mm. Det får man väl vara nöjd med, tycker jag.   Läkaren var också mycket nöjd, och vi fortsätter som planerat de kommande dagarna. Ingen ändring av dosen eller nåt. Inget extra vul innan ÄP.

Äl-sprutan, Ovitrelle, tar jag på onsdag och på fredag blir det äggplockning. Äntligen! Hoppas bara inte det gör så ont... Är ju van vid att bli nedsövd vid plockningen, men jag hoppas det ska gå bra ändå. Lite morfin, så är jag väl i sjunde himlen!

Håller tummarna för att det blir många fina ägg på plockningen! Ni får gärna också hålla någon tumme, om ni har någon över!

Vi får se hur vädret ser ut att bli. Om det verkar bli kass väder, så kör vi nog upp på torsdag kväll. Annars blir det en väldigt tidig fredag morgon, eftersom vi ska vara på CA kl 7.45 Då får vi köra hemifrån 5.30 Zzzzz.....

Fy bubblan vad mycket vatten det var på vägarna!   Var inom Kållered köpstad och åt lunch på vägen hem. Parkeringen där var nästan översvämmad. Många ställen på motorvägen var det också stora pölar med tövatten. De varnade för vattenplaning på radion. Man kan ju undra om det är slut på minusgraderna nu, men det tror jag inte. Det kommer säkert ett bakslag. Det är ju bara januari än. Men eftersom vi fick vinter så ovanligt tidigt här nere i Skåne, så känns det som det är dags för vår nu. Nu har vi haft så lång vinter som vi brukar ha, och längre. Fast den brukar inte börja förrän i januari kanske. Nu började den i november... Jag är förvisso ett stort fan av snö och vinter, men två månader är ganska lagom.

Jag är absolut redo för lite vår nu. Lite fågelkvitter och en vindstilla hörna i vårsolen...   Mmmm, jag längtar! Får nog köpa mig en bukett tulpaner i veckan, så jag får in lite vårkänslor! Ser också fram emot att köpa fröer och så i mina pallkragar. Undrar om snön i dem har smält undan idag?   

Fick välkomstpapper från FFIA häromdagen, med inloggningsuppgifter. Loggade in idag för att kolla runt lite. Blev lite deprimerad när jag såg att tiden för Kina nu är uppe i 4 år och fem månader... Jag vill verkligen inte vänta så länge på ett barn. Det känns helt otänkbart. Men vad gör man, om man inte kan få barn på annat sätt???????

Jag kände direkt att vi skulle ställa oss i kö i en adoptionsorganisation till, för säkerhets skull. Men det är ju så mycket pengar. Om det ska ta fyra år, så är det typ 20.000 kr bara för att köa... Den andra organisationen jag vill köa hos är AC, och där kostar det 3000 kr/år. Shit alltså. 20.000 kr och då har man inte ens påbörjat sin adoption... Det är fantamig helt sjukt.   

Barnmorskan från CA ringde idag och ändrade tiden på söndag lite. Vi får köra hemifrån runt kl 8. Hoppas bara att vädret är på vår sida, så det inte blir strul. Jag är sååå glad för att de har öppet på helgerna!

Nu ska jag slänga mig på soffan och invänta handbolls VM och sprutdags.   

Jag såg värsta brittiska dokumentären igår. Fy för! Den hette Den perfekta vaginan och gick på tv4 efter sena nyheterna. Vi brukar gå och lägga oss direkt efter nyheterna, men av någon anledning stannade vi kvar på soffan och det här programmet började. Vi vara bara tvungna att se det klart. Det var helt sjukt! Någon annan som såg det?

Det handlade om unga tjejer (16-17 år) som plastikopererade sina inre blygdläppar för att de hängde ut för mycket! Fattar ni? Var gick det fel med världen? Herrejesus... Vilka referenser har de här tjejerna? Var har de sett så många "perfekta" kvinnliga könsorgan, så de kan säga att det är fel på dem själva? Är det porrtidningar? Vem säger vad som är "normalt"? Tjejen i dokumentären mådde psykiskt dåligt för att hon hade för stora blygdläppar, och hon ville absolut inte visa sig naken för någon kille. Men vilken kille bryr sig om det här? Gör killar/män det? Det är ju helt sjukt isf. Jag har aldrig hört talas om något liknande.

Sen var det även muslimska tjejer som opererade sig för att återskapa en mödomshinna. Så att det skulle verka som de var oskulder på bröllopsnatten. My God!!! Ha inte sex från första början istället! Den här muslimska tjejen var helt förstörd och totalt övertygad om att hennes föräldrar skulle döda henne om det kom fram att hon inte var oskuld, och sen skulle de begå självmord. Så operationen räddade i princip tre liv, menade hon.

Jag är helt chockad... Det här är ju inte klokt.

Sprutan igår blev en blodig upplevelse. Jag måste ha prickat ett blodkärl precis, för det blödde attan när jag dragit ut nålen. Har aldrig varit med om att det blött så mycket förut. Hade jag inte haft en liten bomullstuss nära till hands, hade det garanterat runnit. En liten pyttedroppen blod har jag varit med om, men inte så här. Det slutade givetvis blöda i princip direkt, men det kändes lite olustigt.

Inga känningar än så länge i magtrakten... Tror jag. Kom igen nu äggblåsorna, väx väx väx!!!  

Jag har fått en award av Lilla jag.

Uppdraget med awarden är att svara på några frågor och sedan skicka den vidare till sju andra personer. Här kommer mina svar!

Ta upp närmaste bok och slå upp sidan 18, rad 4. Vad står där?
När pengar betalas till företaget som ersättning för såld produkt eller som lån från banken erhålls inbetalningar. (Företag och marknad, Ljung/Nilsson/Olsson, studentlitteratur)

Vad var det senaste du såg på tv?
Den perfekta vaginan (brittisk dokumentär om plastikoperationer, på tv4 igår kväll)

Borsett från datorn, vad hör du just nu?
Rix Morron Zoo på radion, kollegornas röster i korridoren

När var du senast utomhus och vad gjorde du då?
Gick från bilen in till kontoret.

Förutom turer till och från bilen de senaste dagarna, så var jag ute och gick en promenad i söndags.

Vad har du på dig?
Svart polo, jeans och stövletter.

Vilken var den senaste filmen du såg?
Oj, minns faktiskt inte... Sorry...

Skulle du överväga att flytta utomlands?
JAAAAA! Det är lite av en hemlig dröm jag har... Nåja, så värst hemlig är den väl inte. Men jag har alltid velat prova på det, och jag har inte helt gett upp hoppet om att någon gång bo en period i ett annat land.

Jag skickar vidare den här awarden till dessa fantastiska människor och kämpare:

Väv av drömmar

Pi

Sweet Home Hartford

MDB

Cornelia

Puma (kan inte kommentera på din blogg, så jag kan ju hoppas att du läser det här!)

Tea

Tog den gamla nålen igår, som jag hade kvar från förra behandlingen. Kände inte mer av sticket för det. Så storleken har ingen betydelse där. Jag har väl tappat känseln på magen helt enkelt, efter alla nålstick! Praktiskt!   

Jag käkar ju Apiforce nu (bidrottninggelé), på rekommendation från chefens dotter som jag pratade med i höstas. Men jag minns inte vad hon sa, ang när man ska sluta med dem. Kan jag käka fram till ÄP eller ET, eller jag ska sluta redan nu? Någon som vet? Rent logiskt känns det som jag skulle kunna fortsätta fram till ET, och då sluta eftersom man kanske inte vet hur det påverkar ett foster...

Idag står simning på schemat. Gött! Så längesen jag rörde på mig nu!