"Shit!" Det var min första tanke när jag loggade in igår kväll för att se om min sms-bloggning hade fungerat. 49 nya kommentarer!!! Förvisso var det några som hade kommenterat inlägget om dikterna, men merparten var verkligen gratulationer. Från många ivf-vänner, men också från helt nya personer som jag aldrig hört talas om tidigare. Oj, vad härligt! Vilken underbar värme det finns i världen!   Tack allihopa!

I lördags kände jag mig väldigt hoppfull hela dagen. Kände små ilningar och dragningar i magen (typ livmodertrakten), som jag hoppades var ett tecken på graviditet. Samtidigt försökte jag intala mig själv att det inte alls behövde betyda nåt. Sen gick jag på toa innan melodifestivalen, och hittade brunt i trosorna. Hoppet sjönk till havets botten, och jag blev väldigt besviken. Hade inte berättat om ilningarna för R, men berättade om det bruna. Han blev också depp, så klart. Det blev ändå en hyfsat bra kväll. Vi åt en god middag och drack var sitt glas rödvin.

I söndags när jag vaknade, funderade jag genom nattens dröm. Ännu ett positivt grav test i drömmen. Den här gången blev det inte negativt framför ögonen på mig. Det var istället över-positivt, om man nu kan säga så!

Jag både ville och inte ville gå upp och testa. Jag ville ju inte testa negativt. Ville vara lyckligt ovetande så länge som möjligt... Men till slut gick jag upp ändå, strax efter kom R. Han var med när jag doppade ner stickan i muggen med urin. Vi satte kapsylen på testet, och la det på vasken. Det första vi såg var det jättestora minus tecknet... Jag kände direkt att det var kört. Men då hade inte ens kontrollstrecket dykt upp. R fortsatte stirra på testet.

-Där kommer ett streck till, sa han.

Jag tittade.

-Där är ett streck till, sa jag. Där är ett streck till!

Så började jag gråta. Jag var så skakig så det var inte klokt. Vi tittade på testet flera gånger. Vi gick in och la oss i sängen igen. R hade CB's bruksanvisning i handen och jag tog med mig testet. Han ville läsa om fallgropar. Kanske vi hade avläst det fel på nåt sätt. Det kunde väl inte vara sant?? Men det var sant. Det ÄR sant.

För jag har tittat på det där testet nu hundratals gånger, där det ligger på diskbänken. Det är fortfarande ett fint plus. Helt otroligt! Vi har lyckats! För första gången på tre år har vi lyckats bli gravida! Jag fattar inte. Det känns helt overkligt. Men det är verklighet!!!

Vi ringde svärföräldrarna och svägerskan (vars dotter jag ska vara fadder till). Svägerskan började gråta i luren.   Sen försökte jag ringa mamma, men hon jobbade. Hon ringde mig sen istället, och blev så klart också överlycklig.

Idag kommer CA att ringa. Ska bli så härligt att få säga att testet var positivt!!! Tror de bokar in ett ultraljud om tre veckor, sen är det väl samma rutiner som vid en vanlig graviditet.

Men först och främst ska vi ta oss förbi de första riskiga veckorna... Jag kommer att leta symptom som en galning, det vet jag. Men jag ska ändå verkligen försöka njuta av vetskapen att jag är gravid. Att vi kanske blir föräldrar till en underbar ny liten människa i mitten på oktober. Att vi äntligen ska få uppleva det alla snackar om. Att vi faktiskt ska få vara med om en graviditets alla ups and downs. Att jag kanske ska må dåligt pga livet som växer i min mage, och älska att må dåligt! För det har jag längtat efter!

Är det verkligen sant? Är jag verkligen gravid? Ja, för tusan!   

(Cura i Malmö, som inte trodde på oss, kan flyga och fara!   )

 

Lisa

7 februari 2011 09:05

Ett jättegrattis! Ni är så värda det, som ni har kämpat! fantastiskt! Kram!

http://www.finalisa.wordpress.com

 

MDB

7 februari 2011 09:19

Det är verkligen så underbart att läsa, jag får rysningar! Grattis igen!

http://minadrommarsbarn.blogspot.com

 

Jagvilljagkan

7 februari 2011 09:25

Med risk för att låta som en skiva som hakat upp sig...

Whoppeeee hurra hurra hurraaaa!!!! :0)

http://jagvilljagkanjagvagar.blogspot.com

 

mamma-wannabe

7 februari 2011 11:04

Alldeles tårögd
Det är verkligen er tur!
GRATTIS!!
Kram

http://familjecirkus.blogg.se

 

Barnarlivet

7 februari 2011 11:40

Grattis grattis grattis! Jag blev så glad när jag läste din sms-bloggningen:) Allting kommer att gå kanon!

http://barnarlivet.blogspot.com

 

Emelie

7 februari 2011 13:22

Man blir så glad av det du skriver. Vilken tur att ni vågade ta steget att byta klinik! Glöm nu inte att ta magbilder varje vecka. Jätteroligt att kolla på sen.

http://litenfamilj.bloggplatsen.se

 

sofie

7 februari 2011 16:26

vi e så glada för er skull, himla massa kramar från oss

 

Tonci

7 februari 2011 18:15

Det är så underbart! Ni är så värda att få en bebis! Efter så mycket kämpande är det verkligen er tur nu :-)!
Grattis igen!
kramar

http://vivillockshabarn.blogspot.com

 

Vädur78

7 februari 2011 18:31

Å vilken härlig läsning! SÅ otroligt GLAD för eran skull :-)
Carlanderska är BÄST helt enkelt!!

KRAM KRAM

 

Lilla Jag

7 februari 2011 18:59

Jag säger det igen, GRATTIS!!!!!!!!!!!!!!! Du ger mig hopp.
Kramen!

http://hurskadetgo.blogspot.com

 

Charlotte

7 februari 2011 22:07

Det är underbart att det gick så bra!! Jag förstår att det måste känns helt overkligt att det som ni har kämpat så länge äntligen har hänt! Det är konstigt att man faktiskt ser fram emot att må dåligt! :)

Många kramar!!

http://www.litesiandso.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På fredag blir vår Elias tolv veckor och tiden har gått sjukt fort!! Han är en väldigt snäll liten kille och mycket enklare än Alice var. Han har dock också problem med magen precis som Alice hade, men han verkar tåligare eller har lättare att komma ...

Är född... Igår morse kl 9 kom vår lille kille till världen, 50 cm och 3505 g, 17 dgr tidigare än beräknat. Han ville inte riktigt komma ner och jag hade krystvärkar i 4 timmar och var verkligen helt slut. Men så kom han till slut med hjälp av s...

Nu har de svullna benen och fötternas tid kommit. Förra veckan var det en del bilåkande och då blir det värre. Nu har jag fått acceptera faktum och måste använda stödstrumpor trots värmen. Snyggt värre till kjol eller trekvartsbyxor och sandaler... M...

Nu är det verkligen countdown här! Har haft tre veckors semester med Alice som bara susat iväg. Dagarna har varit fulltecknade med olika aktiviteter. Tor-fre tog vi tåget med mormor till Göteborg och gick på Liseberg och bodde på hotell. Det var p...

Fick en förkylning som inte ville ge med sig utan istället blev värre efter 2,5 veckor med hosta och feber. Gick till vc och hade en sänka på 99 (ska vara under 10). Så läkaren konstaterade lunginflammation och ordinerade penicillin. Han frågade när ...