Jag har fortfarande väldigt svårt att acceptera att vi inte lyckades den här gången, heller... Det borde ha funkat. Det skulle ha funkat. Det var dags. Det var nu det skulle ske. Vi gjorde ju allt rätt. Vi hade ju t o m stenar i fickorna. Jag kom ju överens med min vän, som vi fick stenarna av, att om det blev två pojkar till oss, så skulle de heta Sten & Stanley...   Fina arbetsnamn iaf...

Jag satt och bläddrade i min riktiga dagbok, i fredags kväll. Jag har skrivit dagbok i hela mitt liv. Under tonåren var jag verkligen flitig och skrev nästan varje dag. I mitt vuxna liv har det varit väldigt sporadiskt. Det har hänt att det gått ett år mellan gångerna. Då är det verkligen mycket att berätta. Min nuvarande dagbok sträcker sig tillbaka till 2006-06-18. Det var dagen efter vår förlovning. Jag började skriva om barn redan då. Jag längtade då också. Då var inte R redo. Vi skulle ju bygga ett hus också, och han ville göra en sak i taget. Jag tyckte att vi kunde ju skippa p-pillerna. Jag var väldigt ödmjuk i mina funderingar...

"Man är ju ändå gravid i 9 månader, så det tar ju ett tag innan barnet kommer. Vi hinner med mycket innan dess."

"Det är ju inte säkert att man lyckas med en gång. Det kanske tar ett halvår, ett år, det vet vi inte."

Så lyckligt ovetande jag var då. Det blev så att jag slutade med p-pillerna vid årsskiftet 2006/2007, men sen använde vi kondom i ett år. Det år det tog att bygga huset. Vi flyttade in i nov 2007, och då slängde vi kondomerna också. Det är snart 3 år sen... Ofattbart. Jag kunde aldrig i min vildaste fantasi föreställa mig att vi skulle behöva kämpa så in i Norden för att få ett barn. Jag har ju varit gravid förut (16 år och abort), så jag trodde ju så klart inte att det var några problem. Varför skulle det vara det??   

Tillbaka till verkligheten. Jag ringde vår klinik i fredags och frågade om jag kunde få recept på Primolut Nor. Det var givetvis inga problem. Så jag börjar med dem på onsdag. Har glömt numret till akupunktören hemma (hittar inte det på nätet heller), så jag får ringa henne imorgon. Men med 8-10 behandlingar, så är vi väl framme i november innan det blir aktuellt för nytt ivf-försök. Egentligen behöver vi inte bestämma oss innan dess om vi vill ha ett försök eller ett 3-pack. Men det är ju lämpligt att bestämma vilken klinik vi ska gå på...

Idag har vi startat en stegtävling på jobb. Det är Korpens tävling, som håller på i 4 veckor. Lite svårt för en kontorsråtta som mig, att samla på sig steg. Jag har än så länge idag bara kommit upp i 897 steg... Hur ska jag kunna komma över 10.000 steg om dagen, som är rekommendationen? Har mycket inbokat på kvällarna den här veckan, så det blir svårt med promenader/löpning på kvällarna. Men på nåt vänster ska jag väl fixa det. Inte 10.000 kanske, men 7.000? Kanske. Det sporrar mig att hålla mig igång iaf, och det är ju kanonbra!