Så var vi inne i v 12... 11+0 idag. Måtte det bli en bra vecka. Känns som att klarar vi den här veckan, med KUB och allt, så har vi kommit en bra bit på väg. Jag vet så klart att mycket kan hända även efter v 12, men det är ändå ett delmål. Små myrsteg på vägen till det stora målet den 13 feb (eller däromkring). 14 feb hade ju varit perfekt med tanke på Alla hjärtans dag och att det är vår halvåriga bröllopsdag!   Vad hade då suttit bättre än vårt efterlängtade lilla mirakel? Men h*n är lika välkommen vilken dag som helst förstås! 

Jag vet att jag är dålig på att läsa och kommentera er andras bloggar... Jag är så rädd för att läsa om nåt hemskt som har hänt, och själv bli orolig för att det ska hända oss. Även att läsa de bloggare som ännu inte lyckats gör mig lite skraj. För man kan ju alltid hänvisa till andras människors olycka, som man läst någon annanstans. Jag ber om ursäkt för min frånvaro på era bloggar, tjejer...   Hoppas att få återkomma lite längre fram...