Hur är det ens möjligt att gå över 50.000 steg på en endaste dag?? Det är vad den person som leder hela stegtävlingen går i snitt per dag. Alltså inte på mitt jobb, utan hela Korpens tävling. 50.000??? Jag får kämpa för att ens komma upp i 10.000 steg... Man kan förvisso skriva in precis vad som helst, när man registrerar sina steg, men jag hoppas verkligen alla är ärliga.

Igår fick vi en mapp med info och hälsodeklarationer att fylla i, från Carlanderska. Påbörjade hälsodeklarationen imorse, eftersom jag hade lite tid över. Kom till frågan: "Hur länge har ni varit ofrivilligt barnlösa?". Hur svarar man på den? Ska man räkna tiden från det att man började försöka bli gravid, eller från det att utredningen startade ett år senare? Nästa fråga jag hängde upp mig på var "Har du tidigare genomgått hormonbehandling? Var? När? Hur många gånger?" Jag skrev direkt Cura och fem gånger. Sen kom frågan "Har du tidigare genomgått ivf-behandling? Var? När? Hur många gånger?". Då blev jag lite ställd. Vad menades då med frågan om hormonbehandling? Menar de innan ivf? Dvs när jag käkade PergoTime? Åtta kurer. Får nog leta fram mitt Tipp-Ex och ändra mitt svar där. Eller vad tror ni?

Det stod i info-papperna att det kommer att göras vul, ev tas blodprov och ev lämnas spermaprov under vårt besök där. Besöket tar ca 1-1½ timme. Vi ska vara där på fm, så jag har bestämt att vi ska käka en god lunch efter läkarsamtalet och sen gå en runda på stan och bara mysa. Kan väl tänka mig att det kanske inte lockar om vi får dålig respons av läkaren, men det är iaf vår målsättning.

Undrar sen hur lång tid det tar innan vi kommer igång med behandling? Är det kötid på det? Eller vi avgör själva när vi vill sätta igång? Får nog ringa och fråga.

Idag har jag varit hos terapeuten. Vi pratade mest om ivf och vad som händer i framtiden. Hon tyckte verkligen att det var bra att vi kontaktat en annan klinik. Hon frågade om vår nuvarande klinik erbjuder något slags psykologhjälp. Nej. Inget alls. Det har aldrig yppats ett ord om att man kan få den hjälpen. Det tyckte hon var riktigt uruselt. Hon undrade också om de ordnade något slags sammankomster, där man får träffa andra i samma situation. Nej. Inte det heller. Men berättade att i materialet vi fick från Carlanderska stod det att man blev erbjuden samtal med kurator eller psykolog under behandlingen. Vad jag förstod av prislistan, så kostade det inget extra. Däremot kostade det om det var utanför behandlingen. Dessutom har de en betydligt generösare tillgänglighet i form av telefontider och öppettider, än Cura. De har även öppet på helgerna. De har ju också lite högre statistik än Cura. Terapeuten trodde det kunde ha att göra med att de även bryr sig om det psykologiska på Carlanderska. På Cura är det så enormt mycket fokus på det kroppsliga. Psyket har så enormt stor påverkan på kroppen, så mår man bra i själen underlättar det garanterat för en graviditet.

Vi beslutade att jag ska höra av mig igen till terapeuten efter vårt möte i Göteborg. Då får jag besluta om jag vill fortsätta träffa henne, eller om jag känner mig klar med det. Känns bra.

Hon sa några saker idag, som fick mig att tänka på lite annat sätt. Som jag ska ta upp med R och som är värt att diskutera. Det har verkligen varit nyttigt med de här besöken hos terapeuten, och jag är så glad att jag har gjort det.

Vet ni vad? Idag är det fredag!!! Hela dagen och hela kvällen!!! Ikväll blir det baconinlindad kycklingfilé och klyftpotatis och en fin flaska rött vin till det. R har jobbat som en galning de sista två veckorna, med övertid och allt, så han sa igår att vi definitivt skulle dela en flaska vin idag. Det behövde han.   

I onsdags var jag och besökte min kollega som fick en liten son för en månad sen. Var inte särskilt nervös för hur jag skulle reagera på mötet med den lilla bebisen, och det var inga problem heller faktiskt. Just nu har jag nog mer problem med stora fina gravida magar... Jag satt med lilla bebisen i famnen under hela tiden jag var där, och han sov så gott. Det är så härligt med de små knorrande ljuden små bebisar har för sig. Vet ni vilka jag menar? Jag älskar de ljuden!

Häromdagen fick vi fotona från bröllopet till tackkorten, från fotografen. Igår var jag på Panduro och handlade kort och kuvert. Vi ska skicka till alla som på ett eller annat sätt har uppvaktat oss i samband med bröllopet. Så det blev 37 kort att göra och skicka!!! Drygt 500 spänn!! Vilken tur att vi inte hade så många inbjudningskort att göra, för fy fasiken vilket jobb! Började lite igår, eftersom jag ska hälsa på farmor idag. Tänkte jag skulle ha med kortet till henne då. Allt porto vi kan spara in är bara bra. Känner mig lite snål när jag skriver det nu, men det blir verkligen mycket pengar. Över 200 kr bara i porto! Galet!