Negativt. Så in i helvetes jävla negativt. Både igår kväll och i morse.

Vad gör vi nu?

Nytt test för sakens skull på fredag, eftersom det är officiell testdag. Sen boka samtal med läkaren på kliniken förmodar jag.

Jag/vi är verkligen inte redo att ge upp ivf redan. Jag vill inte ge upp en graviditet. Jag vill uppleva det. Jag vill ha alla de där satans krämporna och besvären. Jag vill må illa. Jag vill ha foglossningar. Jag vill vara med om en förlossning. Jag vill vara med om känslan när bebisen läggs på bröstet efter födseln. Jag vill se R's ansikte och uttryck när han är med om samma sak. Jag vill, jag vill, jag vill!!!! Jag kan inte ge upp det! Hur ska man kunna ge upp hoppet om det?

För femti-elfte gången säger jag nu att vi ska ställa oss i adoptionskö. Även om jag inte är redo för adoption. Tänker föreslå för R att vi ställer oss i kö på AC nu, och vid årsskiftet ställer vi oss dessutom i kö på BFA-A (ekonomisk fråga...). Eller tvärtom. Två köer alltså. Ska kanske även kolla upp när det börjar en föräldrarutbildning. Den kan vi väl gå även om vi inte är klara med ivf?

Tack för era tummar... Ni kan släppa dem nu...