Ja, då är vi igång igen! Men jag saknar fortfarande den spänning och förväntan som jag tidigare känt inför ny behandling. Kom på igår att det kanske har med örtmedicinen att göra?

Tabletterna skulle ju få mig att känna lugn och ro, och det känns nästan som det har gått för mycket åt det hållet. Det känns inte rätt. Det har blivit slagsida. Jag vill inte känna så här. Jag vill vara laddad och taggad och förväntansfull och övertygad om att vi ska lyckas. Nu känner jag nästan bara likgiltighet. Jag tror inte på att det ska funka. Biologiskt barn är kanske inte menat för oss? Pratade lite igår om vad som händer om detta försöket inte lyckas. R tyckte att det var helt fel.

-Det känns som vi förutsätter att vi inte ska lyckas på det här försöket, sa han. Ska vi verkligen prata om det nu?

Nej, det ska vi inte. Han har helt rätt.

Hur återfår jag lyckokänslan inför ny behandling? Var hittar jag den? Jag vill inte sluta med örtmedicinen nu när jag hållt på så länge med den, jag ska ge den en chans att ge oss en baby. Men funkar det inte den här gången, så kommer jag nog inte att käka det igen.

Jag ska ringa kliniken på tors-fre och boka tid för vul nästa vecka. Ska även be att få lite tid avsatt med läkaren för ett samtal i samband med vul. R ska följa med då. Det brukar han inte på vul annars. Vi ska fråga om AHA, Trombyl och långtidsodling. Såg på skärmen vid något tillfälle att det stod "svårskalade ägg", men glömde fråga om det eftersom vi pratade om annat. Men är det något som kan avhjälpas med AHA? Eller hur funkar det? Får väl läsa på lite om det innan.

Har ni några konkreta tips på vad jag kan göra för att känna mig lite laddad igen?   

Jag fick förresten länken till bilderna till secret box i torsdags, och hoppas få de bilder jag valde imorgon. Jag har köpt kartong och silkespapper och idag ska jag försöka hitta en ask/box.    Konstigt att se sig själv på "såna" bilder, även om de är väldigt oskyldiga egentligen. Men jag är rätt så nöjd själv, måste jag säga. Jag tycker bilderna är jättefina. Hoppas bara att R också tycker det...

Fredagkvällen hos min barndomskompis F blev supermysig. Vi åt god middag, gick en lång promenad, åt chokladfondue och såg Fröken Fleggmans mustasch med Gösta Ekman, Tage Danielsson, Hasse Alfredsson och Lena Nyman. Har ni sett den? Den var vår stora favorit när vi var små, och jisses vad man kommer ihåg sångtexter och repliker!!! Det är väl en speciell typ av humor, för R tycker inte alls sånt är kul. Men jag och F tycker det är skitkul och vi skrattade attan i fredags kväll. Trots att vi sett den tusen gånger! Jag fick en liten present av F. Det var fyra stycken stenar, som hon köpt i en butik som säljer lite "flummiga" saker. Två av stenarna var till mig och skulle hjälpa till med fertiliteten på olika sätt. En sten var till R och skulle göra samma sak för honom. De stenarna ska vi bära med oss i fickan. Den fjärde och sista stenen var för äktenskapet och den vet jag inte var vi ska ha. Kanske under kudden?   Det var en fin tanke och present och jag blev väldigt glad för den. Så nu har jag två stenar i fickan och R har en. Får se om det gör någon nytta!