Mamma ringde igår eftermiddag på jobbet. Jag berättade att mensen kommit och att jag skulle testa ändå på kvällen. Lovade att messa henne efter testet. Så det gjorde jag. Fick en tröstkram tillbaka. Kära mamma...

Efter middagen kom R's pappa och skulle låna vår grill till helgen. Som tur var kom han inte in, utan R gick ut till honom istället. Han var ute länge. När svärfar till slut hade åkt, och R kom in igen, så sa han att han berättat de tråkiga nyheterna och vi bjöd tyvärr inte på kaffe ikväll (igår alltså). Det var inte så munter stämning. Så jag slapp prata med svärfar och låtsas må bra.

Men jag måste ändå säga, att vi hade en hyfsat bra kväll, trots allt. Vet inte om vi fällde alla tårar vi hade, vid förra misslyckade försöket. För igår fälldes inte många. Tror de har tagit slut, för sorgen är definitivt inte mindre den här gången eller lättare att bära. Vi pratade mycket. Vi bestämde att vi nu ska ta tag i adoptionskön och bestämma vilken organisation vi ska välja. Men hur väljer man?? Hur väljer man land?? Hur tänker man?

Idag har jag ringt kliniken och meddelat resultatet på testet. Testade igen imorse, för säkerhets skull, med morgonurin. Men det gjorde inte någon skillnad, så klart. R tyckte vi kunde rita dit ett extra sträck på stickan, stoppa en kudde under tröjan och så får vi en bebis om nio månader.   Han är för söt! Kliniken skulle iaf skicka ny behandlingsplan och recept för Primolut Nor, så vi har koll på mina cykler. Hon räknade med behandlingsstart i början av augusti. Har vi tur, så blir ÄP efter bröllopet iaf.    Annars får vi nog justera Primolut behandlingen några dagar, så det inte blir ÄP dagen innan bröllopet eller nåt. Det hade verkligen inte varit kul... Men det är så typiskt om det skulle krocka... Får se vad det står i behandlingsplanen. Kliniken öppnar igen den 12 aug, och vi gifter oss 14 aug, så jag tror nog egentligen inte att risken är så stor att det krockar. De ser säkert till att det blir ÄP veckan efter isf.

Berättade för chefen imorse. Hon blev väldigt ledsen och fick genast torka bort någon tår ur ögat. Hon tyckte det var väldigt starkt av mig att vara på jobbet idag. Hennes ena dotter var sjukskriven en vecka efter ett av deras misslyckade försök. Men det skulle jag aldrig klara. Jag mår inte bättre av att gå hemma och drälla och älta vad som gått fel. Bättre att komma till jobbet och få fokusera på annat. Jag hade nog blivit galen av att vara hemma. Dessutom har vi ju semester nästa vecka, och då är vi hemma och ska ta hand om varandra!   

Nu ska vi ha sommarlov med öl, vin, drinkar och BRÖLLOP! Vi ska njuta av sommaren och allt vad det innebär!